Förlossningsberättelse del 1.

Jag har läge varit tveksam till om jag ska orka mig på att skriva ner min berättelse, mest för att jag inte riktgt vet hur jag ska berätta den. Allting skedde så snabbt, knappt så jag hängde med.Vad var det som hände egentligen?
 
Hela vecka hade varit konstig jag hade inte mått på topp och gick hem ifrån jobbet på måndagen med huvudvärk och yrsel. Aldrig tidigare har jag haft problem med migrän men under kvällen kräktes jag, tyckte inte riktigt att jag hade så ont i huvudet så var rädd att jag började bli magsjuk. Men allt eftersom kvällen gick blev jag bättre.
Stannade hemma ifrån jobbet även på tisdagen då yrsel fortfarande satt i, varje ansträngning var jobbig så vila var det som funkade.  I övrig kände jag mig bra. Hade inga känningar i magen, utan allting var som tidigare.
 
Onsdag var jag ledig från jobbet och yrsel var bättre, planderade att gå till jobbet dagen därpå.
Under onsdagskvällen när jag och sambon står och lagar middag i köket känner jag min första sammadragning. En lätt men ändå tydlig och jag utbrister "oh jag hade nyss en sammandragning". Spänd av förväntan att jag äntligen kanske ska börja känna av min graviditet, jag som inte känt av något alls hittills, inte ens lite illamående i början. Det kom bara en sen vart det lugnt och återgick till det normala - inga känningar alls.
 
 
Torsdag 16/10 v. 24+1

Det är en helt vanlig morgon,
Patrik pussar mig hejdå innan han går iväg till jobbet och jag somnar om en stund till. Går upp vid  åtta och börja göra mig iordning för att dra mig till jobbet, känner mig lite bättre än tidigare och ser fram mot att jobba.
Precis innan jag ska slänga mig utanför dörren känner jag att jag bara måste bajsa innan jag sticker. Väl på toaletten fick jag en konstig känsla - krystar jag nu känns det som något annat vill titta ut. Smått chockad stannar jag upp, får lite panik men intalar mig själv att det nog är något annat. Försöker igen - samma känsla. Intalar mig ytterligare en gång att jag nog bara inbillar mig och börjar bli sen till jobbet så jag drar på mig byxorna och sticker.
 
I bilen på väg till jobbet tycker jag att det rör sig konstig i magen, liksom långt ner, jag började även få endel sammandragningar igen. Jag börjar smått få en konstig oro i magen...
 
 

Ny opererad

I måndags gjorde Celine en operation i halsen för att försöka vidga hennes luftvägar. På grund av att Celine behövt ha respiratorn så pass länge har det uppstått en svullnad i halsen som gjort att hon får jätte svårt att andas utan respirator . Så under operationen har dom vidgat runt luftvägarna för att hon förhoppnignsvis ska få ner luft trots svullnaden. Läkarna är nöjda med ingreppet men vi vet inte om det funkat förrän respiratorn tas bort, vilket är på fredag.
 
Ligger och funderar ut lite nya hyss kanske?
 
Så här gillar jag att sova.
 
Jag & pappa. <3

liten börjar bli stor...

Titta vem som blivit av med kuvösen och får ligga i stor säng med vattenmadrass. <3
 
 
 
 

CPAP - fjärde försöket.

Nu är Celine extuberad igen och ligger i Cpap för fjärde gången. Nu hoppas vi att hon orkar. Kan det bli fjärde gången gilt?
 



 

35 dagar gammal.

35 dagar gammal - 1132g & 35.5 cm lång. <3
 

Celine, imorgon 1 månad.

Senaste tiden har varit riktigt jobbig. Vårt lilla pyre har åkt på en infektion som satt sig i blodet. Det har gjort så ont i oss att se henne så dålig. Värderna börjar sakta men säkert att gå neråt igen så vi hoppas att vi får se hennes rätta jag snart!


Jag läntar tills jag får ha henne hos mig igen...





Pappa myser med Celine. <3











 
 

CPAP

 
 
Idag har läkarna kopplat bort respiratorn. Celine har andats på så bra i respiratorn och styrt sin andning själv så läkarn tyckte det var onödigt att hon fortfarande låg i den, så nu gör vi ett test och ser hur bra allt går i CPAPen igen. Sist orkade hon bara ett par timmar. Men läkarna är mer hoppfulla nu.
 

1 vecka.

Nu är celine 1 vecka och snart 1 dag, och det känns som första veckan bara rusade iväg!
Hon är väldigt stabil och har väldigt låga inställningar på respiratorn. Efter dagens röntgen på lungorna funderar läkarna på att pröva att byta ut respiratorn mot en CPAP imorgon. Sist orkade hon andas i CPAP ett par timmar innan det blev för jobbigt och dom fick byta tillbaka. Men övning ger färdighet.
 
Imorgon ska det även göra nytt ultraljud på hjärtat då hon fick sista medicineringen för att stänga ett kärl i hjärtat idag. Vi hoppas nu att ultraljudet är fint och att kärlet stängt sig.
 
Jag är sjuk och har inte fått träffa min lilla tjej idag, är så otroligt orolig för att smitta henne med något. Då skulle jag nog aldrig förlåta mig själv. Men jag hoppas att jag ska bättra mig snart.
 
Dom senaste dagarn har vi sett hur hon kämpat med ögonen och försökt öppna dom. Vi ser hur hon lite höjer på ögonbrynen och snurrar runt med ögonen i olika uttryck, hur söt som helst.
Tidigare idag såg Patrik när han var inne för atthjälpa läkarna byta blöja och sköta henne att hon lite smått börjat öppna egna öga. Hejja hejja mammas duktiga tjej. Jag vill se dina vackra ögon.
Jag hoppas innerligt att jag är bättre imorgon så jag kan gå dit och hejja på dig.
 
Förlåt kvalitén på bilden, den är tagen med en mobil.

Celine - Dag 5.

 
Nu har vårt mirakel funnit hos oss i 5 dagar, vart tog dom dagarna vägen?
Tiden har gått så otroligt fort och hon har varit en riktigt kämpe. Blir så stolt.
 
Läget är stabilt och hon är en riktigt kämpe med sin andning. Idag kopplade dom bort respiratorn och har kopplat upp henne med sepapp. Hon tycker det är rätt så jobbigt i perioder, hon andas väldigt ytligt och får ner mycket luft i magen av trycker ifrån sepappen, men hon kämpar på. Vi får se om det kopplar tillbaka henne till respiratorn under natten, dom varnade om att det kunde ske när vi ringde nu på kvällen.
 
Det gjorde även en ny röntgen på huvudet nu under kvällen för att se hur hennes hjärnblödning ser ut. Den är oförändrag och blöder inte. Utan blödningen är kvar på grad 1 (vilket är lägsta på skalan) som tidigare. Vilket var en super lättnad. Det betyder att det kan börja medicinering för att stänga ductuskärlet i hjärtat som visade sig under ett ultralud tidigare vara vidöppet. Läkarna kommer dock vänta lite med att börja medicineringen tills andningen är stabil. En sak i taget.
 
Nu väntar vi och ser hur miraklet kämpar på under natten och hoppas att hon är stark i andningen. <3

Celine <3

Vår värld tog en snabb vändning - Natten mot fredag bestämde sig vår lilla Celine att det var dags att komma till världen i vecka 24+2, 4 månader för tidigt. Hon är 32cm lång, 650gram lätt och helt underbar! Läget är just nu stabilt, hon är en riktigt kämpe!
 
 
Här solar hon - hon har blivit gul i huden och måste då och då ligga och sola. Som nyfödd har barn väldigt många röda blodkroppar och som i celines fall hinner inte hennes kropp ta hand om det gula färgämnet bilirubin som blir till när blodkroppar ska bytas emot nya . Lamporna hjälper kroppen att bryta ner detta så hon kan kissa ut det sen.

RSS 2.0